Den blå lilla bibeln blev min väg till tro

Jesper fick ett Nya testamente när han gjorde lumpen. Det var den första kontakten med kristen tro han haft i sitt liv. Han hade ingen bild av vad det innebar att vara kristen, eller att vara en del av en församling. Bibelordet blev första steget att närma sig Jesus.

Jesper växte upp i Nacka. Någon relation till kyrkan eller kristen tro fanns inte i hans familj. Den enda gång Jesper hade besökt en kyrka under sin uppväxt var när en kusin konfirmerade sig. Kristen tro var ett helt outforskat område.

Direkt efter skolan gick Jesper till sjöss, men insåg ganska snabbt att det inte var en miljö han trivdes i. Han sökte sig därför bort därifrån och gjorde värnplikten i marinen med grundutbildning i Karlskrona. Under grundutbildningen var det obligatoriskt att delta i en gudstjänst och vid det tillfället delade en representant för Gideoniterna ut Nya testamenten. Det var Jespers första möte med Bibeln. 

- En kompis bekräftade att Bibeln var en bra bok och det gjorde att jag började titta i den. Det var viktigt för mig att någon annan som jag kunde relatera till, sa att kristen tro var vettigt. Jag hade mest fördomar. 

Jesper började läsa och kände att trots att det var ett ovant språk så kunde han filtrera och förstå budskapet. 

- Jag kände att budskapet var äkta, rakt fram och ärligt. Speciellt Bergspredikan talade till mig. Det var så otroligt unikt att möta det budskapet. 

Från individuell bibelläsning till gemenskap

Läsningen byggde i början mest på filosofisk grund och under lång tid läste Jesper, funderade och försökte förstå ordet på egen hand. I kyrkan kände han sig inte hemma, men med tiden fann han en församling, Maria Magdalena i Stockholm, där förkunnelsen var tydlig, seriös och förankrad i Bibeln, precis det han längtade efter.

Det skulle dröja flera år innan Jesper identifierade sig som kristen. Vändpunkten kom under en resa till Taizégemenskapen i Frankrike. Han tillbringade en vecka i tystnad och en vecka med olika arbetsuppgifter. Under de totalt tre veckor han var där, blev Guds närvaro påtaglig och han började ta in att han var en del av ett mycket större sammanhang. Han förstod att tron också betyder att öppna upp sig för andra människor.

Jag hade varit i en egocentrisk individualistisk bubbla där allt handlade om mitt eget liv. I Gudsnärvaron började bubblan spricka och jag insåg att det inte bara handlade om mig. Jag var en av många. Jag behövde se människorna runt omkring mig. 

Tron växte steg för steg

Genom olika passager i livet, bland annat konststudier på folkhögskola där det fanns starka nyandliga strömningar, blev Bibeln en stabil grund att stå på. Tron växte steg för steg i långsam takt och efter ytterligare ett antal år var Jesper redo att ta ett nytt steg, att läsa teologi och bli präst. Han började studera och uppskattade särskilt bibelkunskap, kristendomens historia och systematisk teologi. Det blev en fortsättning och en fördjupning av det han tidigare hade sökt på egen hand.

Idag har Jesper arbetat som präst i närmare två decennier och hunnit verka i många olika sammanhang – bland annat i Vällingby, Svenska kyrkan i utlandet i New York, på landsbygden i Skåne och i Malmö. I dag arbetar han som sjukhuspräst på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Stockholm.  Som sjukhuspräst möter Jesper människor mitt i några av livets svåraste situationer. Det handlar om sjukdom, oro, lidande och död – men också om livsglädje, hopp och oväntade möten.

 - Det kändes som att komma hem när jag började arbeta som sjukhuspräst. Här får tron lämna de trygga kyrkorummen och möta människor där de faktiskt befinner sig. 

Bibeln som redskap

Bibeln följer med honom i hans arbete. Den är inte längre bara något han läser privat, utan ett verktyg i mötet med människor – en källa till reflektion, tröst och samtal. Han delar också ut Nya testamentet till människor som önskar. 

För Jesper är det viktigt att tron får vara något som faktiskt praktiseras och levs. Därför uppskattar han särskilt det regelbundna böneliv som finns på sjukhuset i form av morgonbön och gudstjänster.

Bibeln har också en stor plats i Jespers personliga liv. Han beskriver den som ett stöd och en vägledning, särskilt när han själv inte vet vilken väg han ska ta.

 - Jag brukar påminna mig om den enkla tron och ha tillit till Gud. Det kan vara svårt att släppa taget och lita helt på Gud när man gärna vill ha kontroll.

Bibelordet från Matteus 6, att inte göra sig några bekymmer för morgondagen, är ett ord som ofta återkommer.  

En pilgrimsvandring genom livet

Jesper ser på sitt liv med Jesus som en pilgrimsvandring genom okänd terräng. 

- Trons väg är livet. Den har fört mig genom olika arbetsplatser ut i verkligheten. Den har lett mig till att jag träffade min fru och till ett rikt familjeliv med tre barn. Idag är jag präst vilket också är en pilgrimsvandring i tro. 

Vandringen började med en liten Bibel som en man räckte honom efter en gudstjänst när han gjorde värnplikten. Den öppnade dörren till ett liv i tro och sedan har vandringen fortsatt. Den har bara börjat.

Kort om Jesper Österberg 55 år, Stockholm:

Bakgrund: Jesper hade ingen relation till kristen tro i sin uppväxt. Den enda gång han besökt en kyrka var när hans kusin konfirmerades. När han gjorde lumpen fick han ett Nya testamente. Han läste och fascinerades speciellt av Jesu ord och bergspredikan. Sakta men säkert tog han till sig ordet och vid en vistelse i Taizé mötte Gud honom med sin närvaro. Nu förstod han att tron handlade om den egna relationen med Gud, men också att möta människor runt omkring sig. 

Nu: Idag arbetar Jesper som sjukhuspräst. Han älskar att kliva utanför kyrkorummet och möta människor där de befinner sig. Ofta i behov av stöd och hopp i svåra livssituationer som sjukdom, oro, lidande och död – men också om livsglädje, hopp och oväntade möten.

Favoritbibelord:  ”Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få det andra också. Gör er därför inga bekymmer för  morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.” Matt 6:33-34